Forskarpodden Jonas Och Niklas Klampar In I Forskarvärlden

Sekvensering av gener från människor som levde för länge sedan och från människor som lever idag har blivit en viktig pusselbit för att förstå människans tidiga historia och hur världen befolkades.  Genom dna-analyser vet vi idag att den moderna människan fick barn med neandertalare. Och även med den gåtfulla denisovamänniskan som vi i princip bara känner till genom deras arvsmassa. Foto: Getty Images

Tack vare forskning vet vi allt mer om små barns rika inre liv och om deras tidiga utveckling. Men förutsättningarna är olika beroende på var i världen de växer upp. Hur påverkas till exempel spädbarn som lever i flyktingläger? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi. Vid Uppsala barn- och babylab studerar han barns utveckling, från bebisstadiet och framåt.

Om vi skulle kunna härma processerna som sker i solen skulle vi kunna skapa energi genom fusion. Ett enda gram bränsle skulle då kunna ge motsvarande mängd el som en eluppvärmd villa gör av med på ett helt år. Och viktiga framsteg görs nu inom forskningen, bland annat har flera världsrekord satts. Fysikern Jacob Eriksson berättar att alltmer pekar mot att det faktiskt kommer att bli möjligt att bygga riktiga fusionskraftverk på jorden.

Den blivande kungens första skrivböcker, brev från alltifrån Marie Antoinette till vanligt folk, utkast till teaterpjäser och tornerspel. Det är bara exempel på vad som finns bevarat i Gustav III:s privata arkiv som nu håller på att digitaliseras och bli tillgängligt för alla. Arbetet leds av Mikael Alm som är professor i historia. De gustavianska kungarna levde i en turbulent tid när monarker avsattes och till och med mördades. Även här i Sverige.   Konung Gustav III. Konstnär: Alexander Roslin. Foto: Mikael Wallerstedt

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två läkemedel under utveckling.

Vad händer i kroppens celler vid sjukdom, graviditet och andra processer? I dag kan vi få en djupare förståelse av kroppens kemi, med hjälp av teknik som blir allt känsligare och snabbare. Ingela Lanekoff, professor i kemi, tar fram nya metoder inom masspektrometri som kan användas för att följa förändringar i enskilda celler.

I dagens polariserade debattklimat är det lätt att fastna i sina åsikter och då är risken stor att samtalet inte leder någonstans. Men det går att hitta ett annat, mer prövande förhållningssätt. Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, har skrivit en bok om åsikter och kunskap tillsammans med läkaren och författaren Stefan Einhorn. Huvudbudskapet i boken är att vi kan öka vår förmåga att betrakta åsikterna utifrån och undvika att betrakta dem som sanningar.

Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala problem krävs ett helhetsgrepp på vår hälsa, som forskarna kallar ”One Health”

ALS, tvångssyndrom, lupus, cancer… Genom att kartlägga djurs dna kan vi få en djupare förståelse av biologin bakom sjukdomar. Det internationella forskningsprojektet Zoonomia har undersökt arvsmassan hos 240 olika däggdjur. Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, berättar om alla olika upptäckter som forskarna gjort.

Hur det tidiga universum såg ut är fortfarande inte helt klarlagt. I teorin borde det till exempel bland annat ha funnits extremt mycket massivare stjärnor än idag. Erik Zackrisson, docent i astronomi, hoppas nu att med hjälp av det nya, avancerade James Webb-teleskopet för första gången kunna observera de här monsterstjärnorna. En annan fråga som han också söker svar på är om det finns avancerade civilisationer där ute i rymden.

Med specialtränade AI-algoritmer blir det lättare att ställa diagnos vid hjärtsjukdomar, tack vare tvärvetenskaplig forskning. Det är bara en av alla nya möjligheter med den nya AI-tekniken. Men forskarna behöver också väga möjligheter mot risker, berättar Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi, och Thomas Schön, professor i artificiell intelligens.

Vi har under de senaste åren sett hur folk i muslimska länder protesterar mot sina regimer och kräver mänskliga fri- och rättigheter. Samtidigt ser vi i den här delen av världen ett spirande intresse för miljö- och klimatfrågor där religiösa tänkare finner stöd i den muslimska skapelseberättelsen för att tala om människans skyldighet att förvalta vår jord på ett ansvarsfullt sätt för kommande generationer. Vad är det egentligen som händer i den muslimska världen just nu? Medverkande: Mohammad Fazlhashemi, professor islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Hur påverkar den nya AI-tekniken arbetsmiljön och vårt engagemang på jobbet? Åsa Cajander är professor i människa-datorinteraktion och har forskat i tjugo år om digitalisering och arbetsmiljö. Nu ska hon studera hur AI används på olika arbetsplatser. För att lyckas med digitalisering på arbetet krävs kunskap inte bara om tekniken utan också om människor.

Vad är det som gör att vissa personer klarar motgångar och kriser bättre än andra? Det handlar mycket om självregleringsförmåga. Det vill säga förmågan att medvetet kunna kontrollera sina tankar, känslor och beteenden. Det handlar också om att ha psykologisk flexibilitet. Det vill säga kunna anpassa sig efter den aktuella situation man befinner sig i. Men går det här att träna upp?

Övervikt hos barn blir allt vanligare. Vad kan man göra som förälder för att hjälpa sitt barn till en mer hälsosam vikt? Det är enklare att börja tidigt med små förändringar än att göra insatser i tonåren, berättar Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Föräldrarna behöver ha "svart bälte" i tålamod och involvera hela familjen – även mormor, förskolan och grannen.

Att bakterier blir resistenta mot antibiotika är ett växande problem i hela världen. För att få fram nya fungerande antibiotika och ge mer träffsäker behandling behövs både forskning och samarbete med industrin. Möt Dan I Andersson, professor i medicinsk bakteriologi, och Anders Karlén, professor vid institutionen för läkemedelskemi. De forskar båda om antibiotikaresistens, fast ur olika perspektiv

Under de senaste åren har det allt oftare hörts varningar om att demokratin i världen är hotad. I flera länder, även i Europa, har oberoende medier fått allt svårare att verka, auktoritära ledare tar kontroll över domstolarna och det görs inskränkningar i de mänskliga rättigheterna. Men skulle det kunna hända även här i Sverige? Hur skyddad är egentligen vår demokrati?

Användningen av solceller ökar och solenergi kan snart gå om kärnkraft på en global nivå. Forskare världen över jobbar med att förbättra solcellernas verkningsgrad, bland annat genom att kombinera olika tekniker i så kallade tandemsolceller. Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik, leder två stora samarbetesprojekt mellan akademi och industri: det nationella kompetenscentrumet SOLVE som fokuserar på solcellsutbyggnaden i Sverige och EU-projektet SITA, som utvecklar nästa generations solceller med tandemteknik.

För att vi ska nå klimatmålen behöver alla dra sitt strå till stacken. Alla från politiker till näringsliv och konsumenter måste fatta kloka och välavvägda beslut. Mycket görs, men varför går omställningen så långsamt? Och hur skapar vi förutsättningar för att målen i Parisavtalet ska kunna nås? Mikael Karlsson är universitetslektor i klimatledarskap vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Li Bennich Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap har under många år forskat om utvecklingen i Östeuropa och specifikt om Ukraina, vilket nu satt hennes forskning i händelsernas centrum. Idag bidrar hon med sin kunskap för att förstå bakomliggande orsaker till Rysslands invasion av Ukraina. Men det är med dubbla känslor hon ser det nyväckta intresset för landet, dess historia, människor och kultur – ett land där den ryska militären i sin framfart, gör sitt yttersta för att förstöra så mycket som möjligt.