Arbetarlitteratur

Stig Sjödin är en av våra mest inflytelserika arbetarpoeter. Hans diktsamling Sotfragment lade grunden för en helt ny typ av poesi och drag från den kan skönjas i en stor del av samtidslitteraturen. Aldrig förut hade en poet skrivit poesi om industriarbetare. När Stig Sjödins diktsamling Sotfragment utkom 1949 var den något helt nytt. Redan då insåg man att det skulle bli epokgörande. Sjödin arbetade tio år på järnverket i Sandviken. Därifrån hämtade han material till sina dikter. Sotfragment består av två delar. I den första berättar en jag-berättare om sitt arbete vid järnverket, den andra är porträtt av människotyper i bruksorten. Det är ingen ljus bild av arbete som ges i Sotfragment. Arbetet är hårt, slitsamt och utan andlig mening. Arbetsplatsolyckor och kroppar som tar stryk är vanliga teman hos Sjödin. Stig Sjödin var en rörelsepoet Sjödin var också en rörelsepoet. Det innebär att han skrev dikter för en rörelse, i det här fallet arbetarrörelsen. Hans dikter publicerades i fackföreningspre

Arbetarlitteraturen har återkommit. Det menar litteraturkritikern Rasmus Landström. I boken Arbetarlitteraturens återkomst beskriver han hur återkomsten börjar under 2000-talet med storsäljande böcker som Åsa Lindeborgs Mig äger ingen och Susanna Alakosis Svinalängorna. Arbetarlitteraturens moderna guldålder fortsätter sedan med 2010-talets arbetsplatsskildringar, dit bland annat Kristian Lundbergs Yarden och Jenny Wrangborgs Kallskänken hör. Varför återkommer arbetarlitteraturen just nu? Det är en av frågorna som Rasmus Landström svarar på i detta avsnitt av podcasten. Vi pratar om den moderna arbetarlitteraturen, vad som skiljer den mot tidigare arbetarlitteratur, samt spånar om vad framtidens arbetarlitteratur kommer handla om. Rasmus Landström är litteraturkritiker och skriver i bland annat Aftonbladet, ETC, Göterborgs-posten och Helsingborgs Dagblad. Förutom Arbetarlitteraturens återkomst har han skrivit boken Coronateserna. Musik i avsnittet: Jahzzar – Lift off Kevin MacLeod – I Knew a G

Det är dags för en ny säsong av podcasten Arbetarlitteratur och vi inleder med ett avsnitt om en bortglömd klassiker! Molly Johnson var bara 24 år när hon skrev sin hyllade debutbok Pansarkryssaren. Inspiration fick hon från Sergej Eisensteins film Pansarkryssaren Potemkin som hon hade sett på bio i Folkets hus i Hofors. Filmen skildrar ett myteri ombord på ett av Svartahavsflottans fartyg under revolutionsåret 1905. I Molly Johnsons roman pressar sig pansarkryssaren fram genom ån och stannar utanför järnverket i den fiktiva orten Grusviken. Matroserna kommer med budskapet om revolution till de häpna järnverksarbetarna. Parallellt med händelserna i Grusviken utspelar sig berättelsen på ett lyxhotell på Grand Bahamas, där överklassen lever lyx och förtrycker ursprungsbefolkningen. Det koloniala perspektivet är före sin tid och trots att romanen inte ens är hundra sidor lång lyckas den skildra hela vår värld och hur den hänger samman på ett mästerligt vis. Boken saknar det klassiska romaner har; en huvudp

Den här gången bjuder vi på ett samtal inspelat inför publik! Den 5 september besökte jag och Marie Statarmuseet i Torup utanför Malmö. Det var Litteraturrundan och vi var inbjudna för att prata om vittnesmål och litteratur utifrån Maries avhandling i pedagogik Det omöjliga vittnandet. Såhär såg det ut i programbladet: Statarmuseet gästas av podcasten Arbetarlitteratur för en live-inspelning, med folkbildaren och förläggaren Mattias Torstensson och författaren och lektorn vid Södertörns högskola Marie Hållander. I ett samtal om relationen mellan dikt och verklighet, om arbetarlitteratur och de som genom litteraturen vittnat om sina levnadsvillkor. Kan böcker och vittnesmål förändra världen? Vilken roll hade statarlitteraturen för statarsystemets avskaffande? Vem kan vittna om sitt liv och hur gör man? Samtalet tar avstamp i Maries avhandling Det omöjliga vittnandet.Ur Programbladet för Litteraturrundan

En ny säsong av podcasten är här! I första avsnittet pratar vi om skogen! Skogen är till för människan, det är vår slutsats. Antingen i form av rekreation eller produktion. I vår moderna värld har skogen fått en nästan religiös betydelse. Den är det äkta. Samtidigt är all skog i Sverige planterad. Antingen för att vi ska tillbringa vår fritid där eller för att vi ska hugga ner den för råmaterial. Vi snackar om litteraturen som skildrar skogen. För några år sedan vann Sven Olov Karlsson Augustpriset i den facklitterära kategorin för sin bok Brandvakten, där han skildrar den stora skogsbranden i Västmanland 2014. En brand som det moderna skogsbruket hade stor skuld till. Vi pratar om Karlssons bok, liksom vi pratar om de böcker som skildrat arbetet i skogen. Så som Eyvind Johnsons Nu var det 1914, Göran Palms Vintersaga, Moa Martinson, Sara Lidman och Harry Martinson, såklart. Vi pratar också om vår personliga relation till skogen, både stadens och landsbygdens skog.

Säsongens sista avsnitt av podcasten Arbetarlitteratur handlar om Ingrid Sjöstrand! Sjöstrand har skrivit ett flertal diktsamlingar för både barn och vuxna. Hon är en viktig poet som använts flitigt inom kvinnorörelsen och fredsrörelsen.

Folkbildningen har varit en central del av den svenska arbetarrörelsen. För att ta makten över samhället krävdes bildade människor. Folkhögskolan gav många begåvningar ur arbetarklassen möjlighet att studera, och många av studenterna gick senare vidare till politiken, facken och journalistiken. Även arbetarlitteraturen har bildningen att tacka för mycket, liksom bildningen har litteraturen att tacka. Många arbetarförfattare fick sin bildning genom folkhögskolorna. Men vad är bildning? Hur skiljer den sig mot utbildning? Och hur ska vi se på begreppet fostran? Hur mår bildningsrörelsen idag och vad kan litteraturen göra? Vi pratar om folkbildning utifrån litteraturprofessorn Beata Agrells bok Maria Sandel och folkbildningen. En medlemsbok utgiven av Maria Sandel-sällskapet. Maria Sandel som var en av våra tidigaste arbetarförfattare och den första kvinnliga.

"jag måste få in mer pengar. / det är jag. som måste få in mer pengar." skriver Johan Jönsson återkommande i sin senaste diktsamling. Och ja, pengar har alltid varit författarens problem. Skrivandet är sällan en ekonomiskt lönsam sysselsättning. Vad gör det med litteraturen? Vilka är det som fått möjlighet att skriva? Jo, de som har pengarna, såklart. "Jag känner många författare som tvingas leva på sina föräldrars förmögenhet" som en författare uttryckte det. Citatet säger ganska mycket om vem det är som får skriva, jo den som har föräödrar med en förmögenhet. I det här avsnittet pratar vi om litteraturens förhållande till pengar, utifrån Evin Ahmads bok En dag ska jag bygga ett slott av pengar.

Hur gör alla de med skrivardrömmar som inte kan "tvingas" leva på sina föräldrars förmögenhet? De som aldrig träffat en författare och inte vet vilka vägar som är möjliga? Mattias och Marie diskuterar skrivandet och författarskapet utifrån Anneli Jordahls essä Orm med två huvuden.

Är ensamhet en förutsättning för skrivandet? Det är åtminstone svårt att skriva med svärmor över axeln. Vill du skriva på tåg är ett bra tips att lägga ryggsäcken på sätet bredvid så att du slipper sitta intill någon som studerar din skärm. Dessutom om ensamhet i det kollektiva skrivandet, för visst är det en förutsättning även där?

Vad jobbar du med? Det är den första frågan som ställs när du träffar nya människor. Idag identifierar vi oss starkt med våra arbeten. Men vad händer om man tycker att ens yrke ljuger i fråga om vem man är? Hur har arbetarförfattarna skildrat identitet? Samtidigt som de tillfälliga arbetena är fler tenderar arbetarlitteraturen fokusera mer på enskilda yrken. Hur kommer det sig?

Visst låter det som att hat och kärlek är varandras motsats? I själva verket har de mycket gemensamt. Ragnar Jändel har diktat om både kärleken och hatets betydelse för den socialistiska kampen. Och Hanna Arendt säger att vi älskar världen så mycket att vi besvärar oss med att skaffa barn och uppfostra dem att föra den vidare. Men kanske älskar vi världen så mycket att vi älskar sönder den, när klimatförändringarna blir allt mer påtagliga.

Finns det glädje i arbetet? Enligt Josef Kjellgren gör det. Där de flesta arbetarförfattare skildrar arbetet som en möda och ett förtryck lyfter Kjellgren fram de ljusa sidorna. Den korta stunden med kollegorna i pauserna och människans behov av att skapa. Men är det okej med en sådan positiv syn på arbetet om man är socialist? Är det skillnad på arbete och lönearbete? Säljer du ditt leende och tar du ansvar för din arbetsglädje? Också managementkulturen tvingar oss att vara glada på jobbet, men går det?

Hur upptäckte du litteraturen? I antologin Mitt möte med boken från 1943 berättar tjugo svenska författare om hur de började läsa och skriva. Utifrån boken samtalar vi om litteraturens kraft och möjligheter och hur vi ska få fler att läsa i en tid då allt färre regelbundet öppnar en bok. Medverkande: Mattias Torstensson och Marie Hållander

Vartannat år ger Föreningen Arbetarskrivare ut en antologi. I höstas kom den senaste, som fått titeln Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar. I det här specialavsnittet hör du fem författare själva läsa sina bidrag. Du hör Erik Haking, Robert Jonsson, Karin Nilsson, Mija Åhlander och Meri Alarcón. Antologin har fått stor uppmärksamhet i media. Redaktörer har varit författarna Henrik Johansson och Anna Jörgensdotter. Beställ på Föreningen Arbetarskrivares hemsida! Om författarna Robert Jonsson är svetsaren som blev undersköterska, fimpade och började skriva. Arbetar numera på ett sjukhem och läser kreativt skrivande vid Luleå tekniska universitet. Karin Nilsson är tvåbarnsmamma och bosatt i Sandviken. Hon jobbar som lärare och frilansskriver när och om tid och uppdrag finns. Erik Haking bor mot sin vilja återigen i Stockholm där han arbetade nattskift på en bensinmack i flera år. Han debuterade med den postapokalyptiska Skuggvärlden 2014. Han bloggar på denomhet.blogspot.se

Vilhelm Moberg är en av våra allra största författare. Alla har vi väl på något vis kommit i kontakt med hans verk. Antingen vi läst dem, hört dem som radiopjäser, sett teveinspelningarna eller lyssnat på musikalen. Moberg föddes i ett fattigt soldattorp i Småland. Det var därifrån han hämtade inspiration till sina första verk. Under andra världskriget sker en förändring i Mobergs författarskap och han blir allt mer samhällskritisk. Det är nu han skriver den legendariska Rid i natt! om den svenska eftergiftspolitiken gentemot Nazityskland. Samtalet spelade in inför publik på Biblioteken i Burlöv. Vilhelm Mobergs Utvandrarserie Utvandrarserien har fått en alldeles särskild status. I fyra romaner skildrar han de svenska migranterna som flyr undan fattigdomen för att söka sig ett bättre liv i Amerika. Böckerna har kallats nationalepos och det är dem de flesta som förespråkar en svensk litteraturkanon pekar på. Alla har Vilhelm Moberg som favoritförfattare. Alla vill göra honom till sin. Men v

Erika Petersson är drottningen i kassan. Efter många år bakom kassabandet valde hon att skriva en bok om sitt arbete. Med stor humor belyser hon viktiga frågor. Erika Petersson är uppvuxen i Borgholm på Öland. Där, i denna sommarstad, har hon i flera år arbetat i kassan. Projektet med att berätta om sitt arbete började på Twitter, och nu har det blivit bok! En bok som gjort stor succé och den första upplagan sålde snabbt slut hos förlaget. Drottningen i kassan Vad tänker personen i kassan om dig? Det får du veta i den här boken. Erika Petersson illusterar och skriver. Hon berättar om sitt jobb och kunderna hon möter. Det är med stor humor men också allvar. Hon belyser frågor som sexuella trakaserier, ensamarbete, hårdare produktivitetskrav och delade turer. Framför allt vill hon ge alla servicearbetare höjd status. Det är inga idioter som sitter i kassan (som många verkar tro). Det är kompetenta människor som dagligen sliter till låga löner och usla anställningsvillkor för att vi ska få en bra upplevelse i m

Hur ser arbetarlitteraturen ut i olika länder? Vilka likheter och skillnader finns? Det har Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap, tillsammans med kollegor runt om i världen tagit reda på. Arbetarlitteraturen har en särställning i Svreige. I inget annat land är den lika stark som här. Men hur ser då andra länder arbetarlitteratur ut, och varför är den inte lika stark i sina respektive hemländer? Working class litrature(s) Magnus Nilsson är professor i litteraturvetenskap och tillsammans med den amerikanska professorn John Lennon har han varit redaktör för boken Working class literature(s). Litteraturforskare som medverkar har skrivit om arbetarlitteratur i USA, Sovjet, Finland, Mexico, England och Sverige. Arbetarlitteraturen likhet och skillnader Slutresultatet är att aretarlitteraturen i många hänseenden är lik, men också väldigt olik. Genom att jämföra det olika länderna kan man få bättre bild av vad som utmärker de olika ländernas litteratur. Gemensamt för alla arbetarlitteraturer är att de väx

Marie Hållander har i sin avhandling undersökt vilka möjligheter det finns i vittnesmålet. Arbetarlitteraturen är full av vittnesmål från människor som velat vittna om sina arbeten och livsvillkor. Vittnade om statarnas tillvaro Ivar Lo-Johansson ansåg att litteraturen skulle ha en tendens. Skrivandet skulle inte bara vara resultat av skrivklåda - en författare skulle vilja något med sitt verk. För många arbetarförfattare har skrivandet varit ett sätt att vittna om sina livsvillkor. Dels för sin samtid för att åstadkomma politisk förändring, men också för framtiden. Statarnas tillvaro möter vi idag som klarast i Moa Martinsons, Jan Fridegårds och Ivar Lo-Johanssons verk från 30-talet. Det omöjliga vittnandet Men vilka möjligheter finns det i vittnesmålet? Kan ett vittnesmål åstadkomma social och politisk förändring? Forskaren och arbetarförfattaren Marie Hållander har i sin avhandling i pedagogik undersökt vad hon kallar Det omöljliga vittnandet. Jag träffar Marie Hållander i Stockholm för att prata om vilka

Henrik Johansson kommer nu med sin tredje bok. Han kallar det en bageriroman. I fokus står huvudpersonen Raya, som arbetar på ett bageri med sin mamma och styvfar. Det är inte ovanligt på mindre arbetsplatser, särskilt inom restaurangbranschen, att hela familjen arbetar där. Det har Henrik Johansson tagit fasta på i sin nya roman, där konflikter och relationer står i fokus. Raya arbetar på bageri Huvudpersonen Raya arbetar på ett industribageri där både hennes mor och styvfar arbetar. Styvfadern är arbetsledare och tvingas till svåra beslut när han ska ta hänsyn både till företagets och familjens bästa. När en strejkvåg sveper över landet hamnar han i en allt mer kaotisk situation. Företagsledningen sätter press på honom, samtidigt som de anställda börjar organisera sig. Här finns den moderna arbetsmarkandens alla problem med osäkra anställningar, sexuella trakaserier och arbetsmiljöolyckor. Allt sammanvävt i en spännande intrig som gör att man inte kan lägga ifrån sig boken förrän den är färdigläst. Bage