Fronten

Schwarzkopf blev känd efter att ha lett koalitionsstyrkorna i Operation Desert Storm 1991. Men tidigt under vietnamkriget var han rådgivare åt sydvietnams luftburna division. Under sin tjänstgöring i Vietnam tilldelades han tre(!) Silver Stars, två Purple Heart och en Legion of Merit.

Nu handlar det om utvecklingen av den första moderna dykapparaten - Aqualungan. Och om Cousteaus verksamhet efter kriget.

Under kriget fortsätter Cousteau att utforska dykning i Vichyfrankrike. Men när tyskarna rycker  fram i södra Frankrike i november 1942 efter de allierades invasion av Nordafrika, beslutar sig franska flottan för att inte låta fartygen i flottbasen Toulon falla i tyskarnas händer. De spränger och sätter eld på dem istället. 

När Frankrike invaderas i maj 1940 är frågan vad som ska hända med franska flottan. Ska britterna passa på att slå ut de franska fartygen innan de hamnar i tyskarnas händer?

Cousteau är känd som pionjär inom dykning och för sina undervattensfilmer. Men han var officer på ett örlogsfartyg i franska flottan när andra världskriget bröt ut.

Magnus Ernström berättar hur det gick till när de skulle försöka öppna vägen till Ribnica för att hjälpa civilbefolkningen där. Det är under det uppdraget som Magnus sitter i en PBV när en rysktillverkad pansarvärnsrobot, AT-3 Sagger, penetrerar fronten på vagnen. Och så får vi veta varför det är bra att ha tillgång till danska Leopard-vagnar.

Magnus Ernström var med när de rullar in i Stupni Do efter massakern. Svenskarnas bestämda uppträdande i området sätter en ny standard för hur de beter sig i Bosnien.

Under Magnus Ernströms tjänstgöring får de uppgifter om att civila män och pojkar hålls fångna i en skola i Vareš och att det skett allvarliga övergrepp och mord på civilbefolkningen i byn Stupni Do. Men de styrkor som håller Stupni Do och Vareš har inget intresse av att låta FN-förband åka dit. Men ett kraftfullt agerande från svenska bataljonschefen överste Ulf Henricsson gör att FN-styrkorna kan ta sig både till skolan och Stupni Do.

Här berättar Magnus Ernström om hur missionen i Tuzla inleds och de första uppdragen utanför campen.

Här redogör Magnus Ernström för utbildningen i Strängnäs och Danmark och resan ner till Tuzla. Och han introducerar oss för den notoriskt nitiske tulltjänstemannen "King of the Bridge" på gränsen mellan Serbien och Bosnien.

Magnus Ernström tjänstgjorde i BA01 1993-94. För fem år sedan släppte han boken "Ett halvt år - ett helt liv". Magnus delar i intervjun med Fronten med sig av sina upplevelser och berättar om uppdragen och de komplexa situationer som uppstod.

Nu har det blivit dags för den första stridsvagnen, brittiska Mark I, att göra entré i striderna på västfronten under slaget vid Somme 1916.

Det var den 15 september 1916 som stridsvagnar sattes in i strid för första gången. Det skedde  under en offensiv i det pågående slaget vid Somme. Det var den nyutvecklade brittiska Mark I som dök upp på slagfältet. 

Pensionerade radarjaktledaren Lennart "CL" Carlsson fortsätter att berätta om uppdragen mot SR71 på 80-talet.

Pensionerade radarjaktledaren i Flygvapnet, Lennart Carlsson, berättar om uppdragen där JA37 mötte SR71 över Östersjön.

Pensionerade radarjaktledaren Lennart Carlsson fortsätter berätta om arbetet i Flygvapnet under kalla kriget. I det här frontavsnittet pratar han bland annat om relationen till NATO:s flyg och deras aktiviteter över Östersjön.. 

Lennart Carlsson fortsätter berätta om sina erfarenheter som radarjaktledare i Flygvapnet under kalla kriget. Bland annat berättar han om om när han som först i västvärlden på 70-talet ledde mot det då supermoderna Suchoj Su-24. En av de svenska piloterna lyckas dessutom ta de första bilderna utanför Warszawapakten av det sovjetiska flygplanet, bilderna användes sen i byteshandel med västeuropeiska underrättelsetjänster.

Lennart Carlsson - anropsnamn CL - satt som radarjaktledare i Flygvapnets radargruppcentraler från 60- till 90-talet. Han ledde under denna period hundratals uppdrag mot utländskt stridsflyg över Östersjön.

I sista delen får vi höra hur Vonnegut slipper ur fångenskapen i Dresden våren 1945 och tar sig hem till USA. Och så får vi höra hans egen teori varför svenskarna inte ville ge honom Nobelpriset i litteratur.

När Dresden brandbombas i februari 1945 sitter Vonnegut i en källare inne i staden tillsammans med de andra krigsfångarna. Det blir en stark upplevelse för den blivande författaren när han är med och röjer upp i den förstörda staden.