Samhällsvetarpodden

Nu kommer lågkonjunkturen, Brexit, handelskrig och klimatkrisen på en och samma gång – eller? Vi tar upp de stora samtidsfrågorna i världsekonomin med Nordeas chefekonom Annika Winsth i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden, ledd av Simon Vinge och Ursula Berge – chefsekonom respektive samhällspolitisk chef. –Det mesta av det jag lärde mig i skolan som ekonom kan man kasta i papperskorgen. Man fick betalt för att spara och det kostade att låna, globalisering var bra och handelskonflikter skulle man försöka bli av med... Vi börjar i lågkonjunktur och de stora riskerna i den globala ekonomin – vilka är det och vad ska vi göra för att hantera dem? – Om det är någonting man ska stimulera idag så är det kommunal sektor. Vi har en åldrande befolkning, så vi har både behov av investeringar i skola och äldreboende vilket vi har vetat länge – men istället har vi betalat av på statsskulden. Det är i det läget märkligt att från politiskt håll säga att man ska fortsätta spara. Det går inte heller att tänka på den gl

”Fler poliser! Hårdare straff!” hörs på många håll i samhällsdebatten. Polisen kommer att bli rejält fler med ett mål på ytterligare tio tusen de kommande åren – och tal om hårdare straff är även på justitieministerns läppar. Men likaså är även tidiga sociala insatser, och om det är någon myndighet som har ett tydligt brotts­förebyggande uppdrag är det Polisen. Vad tänker Polisförbundets ordförande Lena Nitz om detta? Det försöker Simon Vinge, chefsekonom på förbundet, ta reda på. – Det finns ingen långsiktig brottsförebyggande strategi i samhället idag. Det händer för lite och går för långsamt i det förebyggande arbetet. Vi poddar också om vad som händer när samhällets representanter är 76 minuter bort när det sker ett brott. Tappar medborgarna tron på rättstat och institutioner – och blir Sverige egentligen mer otryggt? – Det har skett en ökning av antalet anmälda brott under de senaste tio åren – och vi ser även att att grova brott som skjutningar och sprängningar har ökat. Det leder till att många k

I augusti förra året satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset med sin världskända skylt ”Skolstrejk för klimatet”. Sedan dess har i stort sett ALLT hänt. Nu vill Fridays for Future, som rörelsen heter, gå vidare och de vill ha facket med sig. Samhällsvetarpodden pratar med Edit Lidberg och Eira Fröhling från rörelsen samt förbundets förhandlingschef Markus Furuberg om den stora frågan: Vad kan facket göra för klimatet? Läs mer om avsnittet här: https://akademssr.se/post/vad-kan-facket-gora-klimatet. Programledare: Ursula Berge. Producent: Sanna Rundqvist.

Efter fem år i EU-parlamentet kom väljarnas dom för två veckor sedan, Feministiskt Initiativ fick lämna sitt mandat i Bryssel. Hur ser framtiden ut för partiet? Farida al-Abani och Gita Nabavi, partiledare för Fi, gästar Samhällsvetarpodden den här veckan. Varför åkte Fi ur EU-parlamentet egentligen? - Vi ser ett mer högerextremt och konservativt politiskt samtal och det påverkar också vad väljarna ser som möjliga och trovärdiga alternativ. Vi har haft svårt att nå fram med vårt budskap i det politiska landskapet, säger Gita Nabavi. Samtidigt ser Fi ingen anledning att anpassa sig till det förändrade politiska landskapet. - Jag blir glad i alla fall över att folk inte kopplar oss med begränsningar för människor och att vi står upp för att prata om mänskliga rättigheter, så där blir jag ändå stolt, säger Farida al-Abani. Det kan väl som sagt ha en konsekvens av det, men då får det vara så. Då får det vara tiden vi lever i och då får det kosta det mandatet, tyvärr. Förutsättningar för att bli valda Enlig

Mycket av det som händer just nu med Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken verkar ha sitt epicentrum i tankar inom Centerpartiet. I veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden tar vi pulsen på Martin Ådahl, riksdagsledamot för Centerpartiet och som allmänt anses ledande i förändringarna av arbetsmarknadspolitiken. Vi börjar med att prata med Martin om M/KD-budgeten som gick igenom. - Jag är tämligen förbannad på hur det gick till med M/KD-budgeten. Så här kan man inte göra. Vi satt mitt i regeringsförhandlingarna. Detta var en av de avgörande sprickorna i Alliansen, säger han. - Man kan inte göra neddragningar på det här sättet. Vi hade en tydlig plan för hur vi skulle göra. Vi vill ha någonting genomtänkt. Det var inte detta! Han berättar också om arbetsmarknadsfrågornas roll i Januariavtalet. - Arbetsmarknaden var den absolut tuffaste punkten i förhandlingarna. Det var när den här frågan löste sig som vi insåg att det fanns en väg framåt i praktisk politik, avslöjar Martin Ådahl. Men Martin är ocks

I veckans samhällsvetarpodd försöker vi se vad som händer i EU-valet 26 maj. Kommer högerpopulismen att växa till? Och vad är det som gör att arbetsmarknadsfrågorna är så svåra att debattera i EU? Ursula Berge pratar om detta med statsvetaren Göran von Sydow som är chef för Sieps, forskningsinstitutet som forskar mest om EU-politik i det här landet. Vi träffade statsvetaren Göran von Sydow för att förstå mer om hur EU fungerar och vad som kommer att hända i EU-parlamentsvalet. Förr var ja eller nej till EU. Nu ser valrörelsen ut att handla om mer eller mindre EU, eller kanske lagom? Men det är inte bara de dimensionerna som präglar valet. Allt tyder på att högerextrema partier kommer att tillväxa och om de är mindre splittrade efter det här valet, och ändrar strategi i sin syn på EU, kan mycket hända. - Om högerextrema partier lär sig använda EU-parlamentet i sakfrågor mer än att bara använda det som plattform för att skicka signaler tillbaka till sitt hemland kan stora förändringar och beslutsförlamningar

I veckans Samhällsvetarpodd försöker vi förstå vad som har hänt i arbetsmarknadspolitiken. Ingen verkar vara för Arbetsförmedlingens massvarsel och kontorsdöd. Ändå gör ingen något åt det. Har arbetsmarknadspolitiken offrats för att bryta blockpolitiken och vad kommer ut av vettiga jobbåtgärder för arbetssökande när röken har lagt sig? Samhällsvetarpodden har i ett flertal poddar på senare tid tagit pulsen på svensk arbetsmarknadspolitik. Senast var Arbetsförmedlingens GD Mikael Sjöberg på plats och före dess arbetsmarknadsutredningens särskilda utredare Cecilia Fahlberg. Även arbetsmarknadsutskottets Gulan Avci (l) och Martin Ådahl (c) har varit i podden. Det borde gå att se ett mönster. - Det man kan slås av är att vi har en arbetsmarknadspolitik som ingen verkar vara för, och ändå gör man inget åt den. De fyra partierna bakom Januariöverenskommelsen hade till exempel kunnat ändra i Vårändringsbudgeten, men valde att inte göra det. I någon mening har man då diskvalificerat sig från att kritisera den moder

Det har varit en turbulent tid för Arbetsförmedlingen och dess generaldirektör Mikael Sjöberg. Mångmiljardneddragningen i M/KD-budgeten, rekordvarslet och stora kontorsnedläggningar. I veckans Samhällsvetarpodden pratar vi med generaldirektören om hur det är att vara statstjänsteman i en stökig politisk tid. Vad tänkte du när du insåg att det var den stora nedskärning som M och KD hade föreslagit i sin reservation till statsbudget som skulle bli verklighet? – Jag trodde inledningsvis att man skulle förändra eller justera beslutet. Men sedan vänjer man sig vid tanken under processens gång, förklarar Mikael Sjöberg. Tror du att politikerna i arbetsmarknadsutskottet förstod omfattningen av, och effekterna av, sitt beslut? – Jag levde ändå med en viss känsla av att man kanske inte, fullt ut, hade insett konsekvenserna av det beslutet, trots att jag hade varit ganska tydlig i utskottet. Intentionerna stod inte i paritet med konsekvenserna. Jag tror inte att det var någon baktanke med det hela, utan jag tror att

Trots höga placeringar i antikorruptionsrankingar så sjunker successivt Sveriges betyg. Sverige har under de senaste åren haft flera stora korruptionshärvor samtidigt finns det en utbred vänskapskorruption i det svenska samhället. Tillsammans bidrar det här till en problematik som kan få långsiktiga konsekvenser för Sverige. I veckans avsnitt av samhällsvetarpodden gästas vi av Louise Brown, ordförande Transparency International Sverige. Sverige har under de senaste åren skakats om av en rad större korruptionshärvor, det har handlat om allt från mutor av storbolag utomlands till försäljningar av hyreskontrakt hos allmännyttan. Trots erkännanden och bevismaterial är det dock få som blir dömda i Sverige.   Sverige har svaga anti-korruptionslagar jämfört med anglosaxiska och amerikanska rättssystem där juridiska representanter hålls ansvariga för vad ett bolag gör. Vi har inte det så i Sverige, här måste vi koppla en person till en handling, säger Louise Brown.  Korruption yttrar sig i olika former, inte nödv

Vad händer när kontanter inte längre är allmänt accepterat att betala med? Sverige är extremt, vi är ett av de länder där vi nästan slutat använda kontanter och istället förlitar vi oss på betalkort och internetöverföringar. Eva Julin från riksbanken gästar samhällsvetarpodden och berättar om riksbankens arbete att säkerställa tryggheten i elektroniska betalningar och projektet med den svenska e-kronan. Riksbanken har historiskt sett varit den del av staten som ansvarat för att förse allmänheten med pengar, men vad händer när allmänheten slutar att använda kontanter och istället förlitar sig på privata aktörers digitala betalningslösningar? Om du har fysiska kontanter innebär det att du har en fordran på riksbanken om du istället har dina pengar på ett bankkonto har du istället en fordran på din bank. Om den banken går i konkurs är det mot den banken du har din fordran och om banken inte kan betala dig riskerar du att inte får tillbaka dina pengar, säger Eva Julin. Privata aktörer har ett annat intress

Många anser att individen bestraffas av en offensiv klimatpolitik, och särskilt på landsbygden. Måste det vara så att landsbygdens invånare blir förlorare i klimatomställningen? Kalle Sundin har varit med och startat tankesmedjan Gröna Folkhemmet, som menar att klimatomställningen måste vara socialt hållbar om den ska lyckas. Samhällsvetarpodden gräver i hur det ska gå till. Vi ser stora risker med hur klimatdebatten ser ut idag, och vill förändra den, säger Kalle Sundin. Om inte påtryckningarna för att förändra människors plånboksbeteende också matchas med kraftfulla, gröna reformer som gör det möjligt för människor att ställa om, så kommer inte klimatomställningen att lyckas. När skatterna höjdes på drivmedel i Macrons Frankrike tog proteströrelsen Gula Västarna till gatorna och Kalle ser att liknande reformer i Sverige kan leda till att missnöjet letar sig hit. Kombinationen av sänkt skatt för de som tjänar mest och höjda drivmedelsskatter som i mångt och mycket kommer drabba de som är beroende av bil

Hösten blev en grundkurs i regeringsformen för svenska folket. Men hur har makten flyttats med osäkra majoriteter och tre block? Ingvar Mattson fick en mycket speciell introduktion som ny riksdagsdirektör i höstas. Samhällsvetarpodden benar ut hur riksdagens roll förändrats efter en minst sagt speciell höst. – I kommunikationsarbetat om hur riksdagen arbetar i relation till regeringen har vi fått mycket gratis draghjälp av den täta mediabevakningen under den här hösten. Det säger Ingvar Matsson, riksdagsdirektör som bland annat har ansvar för information till allmänheten om riksdagens arbete. - Den här regeringsbildningen har bidragit till en vitt spridd kunskap om regeringsformen och regeringsbildningen. Vi har fått ett kunskapslyft – en större folklig förståelse för samspelet, riksdag och regering och den rollfördelning som finns mellan dem. - Vi har upplevt en obligatorisk statsministeromröstning för första gången som innebar att statsministern avsattes. Vi har dessutom upplevt att talmannen har lämna

Vad är Liberalernas vision om framtidens arbetsmarknad? Samhällsvetarpodden frågar Gulan Avci, vice ordförande i riksdagens Arbetsmarknadsutskottet och Liberalernas starka röst i arbetsmarknadsfrågor bara dagarna innan hon ska sätta sig med regeringen och bena ut vad som står i Januariavtalet om den stora stridsfrågan – arbetsmarknadspolitiken. – Jag tror man måste lägga de partipolitiska aspekterna bakom sig och titta på vad det är Sverige och Sveriges arbetsmarknad behöver, säger Gulan Avci om de förhandlingar som nu nu börjar. Liberalerna var väldigt tydliga i valrörelsen med att de ville ha en total omstöpning av arbetsmarknaden, inte minst av Arbetsförmedlingen. Nu har de skrivit under Januariavtalet. Var finns liberalernas gräns i arbetsmarknadsfrågor? Var kan de kompromissa? – Jag kommer inte agera partipolitisk protektionist och säga så här: nu ska jag gå in för att få igenom så mycket som möjligt av Liberalernas politik, utan här kommer det behöva vara ett givande och tagande, fortsätter Gulan.

Mitt i den glödheta politiska debatten om hur arbetsmarknadspolitiken ska bli bättre, kommer en jätteutredning om hur den borde göras om i grunden. Samhällsvetarpodden fick tag i den särskilda utredaren Cecilia Fahlberg bara dagen efter släppet och fick chans att ställa några frågor. Efter över två års arbete och ett mycket brett mandat kommer nu den bredaste genomlysningen av svensk arbetsmarknadspolitik som vi sett på många år. Den sätter luppen på Arbetsförmedlingen, rollfördelningen mellan kommuner och stat, på vilken roll reguljär utbildning ska ha som ett allt vanligare inslag i arbetsmarknadspolitiken och mycket annat. Hetast bland förslagen och mest diskuterad lär dock delen vara om vem som ska utföra arbetsmarknadsåtgärder med statliga medel – privat eller offentlig, eller något däremellan? I överenskommelsen mellan s, mp, c och l har de låst sig för en speciell form som Arbetsförmedlingen ska utföra sina tjänster i. Samtidigt har den statliga utredningen fördjupat sig i frågan om privata eller off

Den 26 maj är det dags för val igen. Men varför är EU-valet så viktigt? En anledning är att valet handlar om arbetsmarknaden. Det handlar om ditt jobb och dina villkor. Hur hänger det ihop? Simon poddar med Marita Ulvskog som är EU-parlamentariker och ordförande i parlamentets sysselsättningsutskott. Handlar allt om att hålla EU borta från våra arbetsmarknadsfrågor? Vad handlar pratet om att svenska modellen är hotad om, och vad har det med sociala pelaren och minimivillkor att göra? Vi hinner riva av några andra heta potatisar också. Gör EU rätt saker? Hur får vi fler att gå och rösta i maj? Och givetvis även Brexit. Hur känns det egentligen i korridorerna, och vad innebär det när vi blir av med en av de stora aktörerna som tillsammans med Sverige står utanför euron? Programledare: Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing, Theresia Viska.

Varför har Sverigedemokraterna vuxit sig så stora idag – och varför tog det så lång tid innan högerpopulismen fick fäste i Sverige? Samhällsvetarpodden har pratat med två forskare som försöker förklara framväxten.  Johanna Folke och Olle Rickne är båda gästprofessorer på Yale och blev uppmärksammade strax före valet när de skrev en debattartikel på Dagens Nyheter som menar att alliansregeringens så kallade arbetslinje med jobbskatteavdrag, åtstramade socialförsäkringar och a-kassa är en viktig förklaring till det ökade väljarstödet för ett rasistiskt högerparti som SD. Ökade skillnader mellan de som jobbar och de som inte jobbar kopplar forskarna ihop med hur den grupp som förlorat på detta överrepresenteras i riksdagen genom Sverigedemokratiska mandat. Vi benar i hur utvecklingen hänger ihop med politikerförakt och minskad tillit gentemot samhället – och om det går att vända utvecklingen. Programledare: Simon Vinge. Producent: Ylva Mossing

Vem bryr sig egentligen om upphandlingar? Och vad kan man egentligen göra med dem? Vad kan man egentligen göra i en upphandling? Hur gick det till när det blev obligatoriskt att ställa krav på villkor enligt kollektivavtal? Vi gräver ner oss i ämnet tillsammans med Ardalan Shekarabi, som var ansvarigt statsråd i förra regeringen. Men vi börjar i varför så många tycker att upphandling känns så tråkigt för många… Det ses av många som en teknisk och administrativ fråga – när offentlig upphandling i praktiken påverkar innehållet i de offentliga tjänsterna, påpekar Shekarabi. Men vi måste se det som en del av politiken – och att politiker har ansvar för de beslut som fattas kring offentlig upphandling.  Men tar våra politiker detta ansvar – eller gömmer de sig bakom juridik? Finns det slentrianmässigt upphandlande i kommuner och på myndigheter? Upphandlingsområdet är ett av offentlig sektors viktigaste styrmedel – och det är dags att vi får en seriös debatt om vad det innebär. Programledare: Simon Vinge. Produc

Hur förankrar man högre pensionsålder egentligen? Göran Hägglund fick tillsammans med Göran Johnsson i uppdrag att gå med förslaget om längre arbetsliv till arbetsmarknadens parter. Alla gick med på avsiktsförklaringen utom Svenskt Näringsliv – hur gick det till? Vad har det med den svenska partsmodellen att göra? Sverige är unikt som har genomfört en stor pensionsreform i modern tid och nu är inne på nästa. Hur byggs pensionssystemet vidare för ett längre arbetsliv som också är hållbart? Tvingande åtgärder som höjda åldersgränser för tidigaste uttag är en sak. Men vad behövs mer av åtgärder som verkligen gör det möjligt att vi kan arbeta längre? Vilket ansvar har politiken, arbetsgivarna och arbetsmarknadens parter? Ska ett legitimt pensionssystem vara lagbundet för att skapa långsiktighet och förutsägbarhet eller måste det också påverkas löpande av aktiva politiska beslut som bromsen? Simon Vinge och Ursula Berge ställer frågorna till Göran – som idag dessutom är ordförande i Pensionsmyndigheten och arbet

Jämställheten var väljarnas tredje viktigaste fråga i valet. Men det är 187 år kvar innan vi når full jämställdhet i Sverige enligt en ny studie. Vad kan en myndighet egentligen göra för att snabba på denna utvecklingen? Vi har med oss Lena Ag som är generaldirektör på den fortfarande färska myndigheten. Simon Vinge och Maria Östberg-Svanelind frågar också hur man egentligen startar upp en ny myndighet och hur man tar sig an en sådan stor frågeställning. Men hur tar man sig an de problem som springer ur en ojämställd arbetsmarknad? Har parterna tagit tillräckligt ansvar? Går jämställdheten åt rätt håll i stort? Vilken är den viktigaste frågan och vad kan vi lära av andra länder? Programledare: Simon Vinge och Maria Östberg-Svanelind. Producent: Ylva Mossing Läs mer om jämställdhet och hitta fler poddar på: www.akademssr.se

Att gå från att söka konfrontation i valrörelsen till att kompromissa i regeringsbildning utmanar många partiledare och deras partiers ledarideal. Samhällsvetarpodden pratar med Jenny Madestam, statsvetare på Södertörns högskola om de komplexa krav som finns på partiledare, inte minst i valrörelser och nu mitt i regeringsbildningsångesten. Jennys avhandling handlade om ledarskapsidealet i socialdemokraterna och dåvarande folkpartiet. I socialdemokraterna var idealet en kompispappa och i folkpartiet var det en ytlig djuping. Partiledarna har aldrig varit mer exponerade än vad de har varit den här valrörelsen. Partiledaren blir allt viktigare. Men ett partiledarskap kan inte vara helt innehållslöst. Ledarskapet måste vara fyllt med ideologi, förklarar Jenny Madestam. Därmed är det inte bara yta som räknas, även om vi befinner oss i en tid av medialisering och individualisering. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing